Med snön lägger sig vinterlugnet över landskapet. Den mjuka dämpningen av alla ljud, det mjuka ljuset som lättar upp alla skuggor, lusten att tända elden i kaminer och spisar. Att kura i den goa värmen.
Snön kom plötsligt i år. Och tidigt. På bara två dagar blev det så här.
Det sjönk visserligen ihop lite i tövädret och gled snart av taken någon dag senare.
Men höstsysslorna var inte gjorda. Lökarna blev planterade men trädgårdsmöblerna och gräsklipparna var kvar ute i snön.
Aldrig förut har vi satt snöstickorna så sent. Men vi har ju ett bra spett.
Fågelbordet har fått den sedvanliga vintermössan och tallens grenar böjer sig ända ned till marken av snötyngden. Vi fyller förstås fågebordet med frön nu. Elin köpte den första säcken häromdagen.
I skymningsljuset nere vid ateljén lyser lyktorna upp våra sinnen.