Storebror Jörgen Almquist hälsade på några dagar den här veckan. Han gör sig nyttig på flera sätt som storebror. Och det är fortfarande lärorikt efter ett helt liv i hans skugga. Här rengör han förgasaren till slåtterbalken.
Vi for på upptäcktsfärd till Gransjölandet, ett lappskatteland inom Stöttingfjället som vår släkt ägt och levt på i 100 år. Där fanns gott om myrmarker, åar och sjöar men också berg, naturskyddsområden och kulturlämningar efter samer som levt där.
Han borstade mossan från familjegravens sten och vi satte tillbaka duvan igen.
Lite småfix här och där. (Bra om dörrar går att öppna till exempel.) Lite, lite knivslöjd blev det också i sista sekunden,
Vi letade upp platsen i Mesjö där farfars far hade sitt hemman. Ett överraskande stort hus!
Släktforskning är som vetenskap: varje gång man upptäcker att man tagit fel är en stor framgång!
Det var en gård med flera byggnader och småhus. Det här timmerhuset kanske var det första.
Jörgen konstaterade med glädje att stenhuggaren gjort samma stavfel som han i efternamnet: Almqvist med U! Själv undrar jag också över H i Märta och Berith.
På andra sidan myren i Gransjölandet syns Hundbergets naturskyddsområde. Det är fint.
Vi kollade också morfars och mormors grav; Alex och Lilly Nilsson.
Det var nog allt vi såg under dagarna med storebror.
Det var en trevlig dag med er vid resan runt Gransjölandet!
Tack för den
Roger
Tack för guidningen!