Nu är vår Skogsommar slut. Men Conny kom häromdagen till sitt hus så det är ändå folk här. Christer har slagit lägdorna. De första löven har gulnat och hjortronen mognar snart. Elin fäller en tår och vi är beredda på en sommarmånad till i Stockholm.
Sommaren som öppnade kallt och regnigt före midsommar.
Runt midsommar var Noomi Väcklén här och på midsommarafton kom Torsten Norberg från Rönnäs.
Hon upprätthåller Elisabets tradition med att binda kransar. Det var ont om blommor i år, men till ett par kransar räcker det alltid!
Hon gav sig på häcken också, den med evigt liv. Hur oönskad den än är.
Tre gånger hann vi äta surströmming i sommar. Nån gång till i Stockholm skulle kännas bra.
Vilhelmina flygplats levererar sommargäster och tar dem härifrån.
Nya Stenmans hör till de glada överraskningarna i sommar. Här fikar vi med Sara. Gott och billigt! (Helt okej espresso dessutom.)
Sara klippte gräset – ja, djungeln då. Sen lade slåtterbalken av. Vi får klippa resten nästa sommar.
Ett av sommarprojekten i keramikverstaden var sydsamisk gravyr i stengods. Det här provet blev i alla fall gjort.
En sväng till Lapplandsveckan utanför Lycksele hör ju sommaren till, även om vi inte har något barntält där längre.
Sara-systern Ruth med familj har också hälsat på tillsammans med sin far, och min bror, Jörgen.
De var så arbetsamma att jag inte visste vad jag skulle göra med dem. Staketet som ruttnar bit för bit tas ned.
Nu säger Edvin och jag hej då för i sommar och vi ses till jul!
Mer tid i Skog och Mark!
Stanley Almqvist