Är det nåt jag missat att berätta från sommaren i Skog?
Tillbaka i Stockholm verkar allt så annorlunda. Också livet i Skog har blivit mer vardag, med åren. Men allt är ju inte rutin. Det kallröda havet av blommor på lägdorna och småfåglarnas hysteriska kvitter under försommaren är nästan overkligt.
”Lasse V” tyckte att det förra såg ut som en palt! Foto: Elin Almqvist
Årets tillskott i keramikverkstaden var en drejskiva. Jag har fått igång den så pass att jag gjort ett par muggar. Jag sitter just och dricker kaffe ur den ena. Den andra, som syns på bilden, drack Elin te ur i morse. För den står på bordet vid soffan.
Som alla prov är de inte helt lyckade. Men vi börjar närma oss en färdig modell. Får se om den går att sälja.
Folk umgås i byn. Här hemma hos grannen. Foto: Stanley
Vi var också på byaföreningens grillkväll och blev ärbara skogare genom vårt medlemskap i Skogs och Marks hembygdsförening. Mårten stekte kolbullar och Elin diskade.
I familjen har vi en mer udda tradition. Vi har wokafton ute vid grillen.
Då leker jag wokmästare och steker så att matoljan brinner i pannan! Här är kvällens meny:
– Tjära söta (Söt svart soyasås)
– Sweet Lilly (Kyckling i sweet chilli)
– Save mee (Wokade nudlar)
– Eld i spisn (Red hot chilli)
– Kurr y magen (Röd kurry i cocosmjölk)
Rent och lugnt. Äntligen efter tre år 🙂 Foto: Stanley
Och äntligen har vi målat i salen och bron och lite överallt. NCS-skalan har varit vår ledstjärna i sommar. Vi behöver inte visa legitimation på Torstens färg längre 😉
Efter allt arbete är det lugnare och skönare än någonsin i salen. Men den gamla 50-talstapeten i hörnet behöll vi. Det är ju nästan trendigt.
Mer Skog och Mark åt folket!!!