Har blivit med slipsten. Spännande. Köpte den på loppis i grannbyn Malgovik.
Den är inte så olik morfars gamla slipsten … i princip.
Min barnteckning av morfars slipsten och stora borr.
När jag var barn hade morfar en stor elmotor som drev allt som skulle snurra på gården. Vid boa hade han ett stort svänghjul på en fyrkantig järnaxel. Den var bred för att fungera som remskiva åt motorns drivrem; en decimeter brett textilband som hartsades för att få rätt fäste.
Han hade en trälåda med vatten som stenen gick ned i och remdrift från en separat stor elmotor. Den vinglade och läckte vatten men funkade tydligen tillräckligt bra ändå.
När mamma var barn fanns en slipsten nere vid bäcken. Den drevs med vattenkraft. Här sitter morfar vid den slipar liar medan morbror Olle såg på (tror vi).
Vi har förstås också en vindflöjel med den klassiska gumman och gubben som frenetiskt slipar sin lie hela sommaren. När jag var liten dröjde jag alltid på stegen när mormor och jag gick förbi grannen Solveig och Mårtens gård. De hade en sån!
Stanley Almqvist
vassare än någonsin