Midsommar?

lördag 21 juni 2008

Stanley
Är man en intellektuellare människa om man tycker illa om midsommar?

Är man en intellektuellare människa, eller mer kulturell om man tycker illa om midsommar? Eller om man konstaterar att vi inte vet varför vi firar midsommar? Man undrar ibland.

Själv tar jag det med jämnmod. Midsommar är en helg som kastar sig över oss så snart vi kommer upp från Stockholm. Vi firar den utan att bekymra oss för vad vi firar, nöjer oss med att det är ljusets höjdpunkt på året. Skillnaden när vi kommer upp ur stockholmsmörkret är slående.

I år saknar vi den sedvanliga blomsterprakten på ängarna runt huset. Den brukar vara fantastisk. Hoppas att den kommer senare när vädret medger det. Ploppen (Smörboll / Trollius) är den mest nostalgiska blomman av alla. De står i mitt minne som bukett på mormors vaxduk och släpper kronbladen så att duken blir alldeles gul. Möjligen kan den tävla med Rakaböscht’n som morfar gärna nöp av och penslade mitt ansikte med på skoj.

Sju sorters blommor blev det inte — men så är jag heller inte skrockfull.

blomster
Så här är vi vana att se lägdorna vid midsommar.

Mer sommar i Skog och Mark!

Höstresa

Här sitter man i Stockholm. Fyllde år i går. Solen lyser på balkongen och man väntar bara på nästa chans att åka till Skog 🙂 … innan snön kommer, för jag har inte vinterdäcken här.

Mer tid i Skog och Mark!

Nya grannar

I går anlände den nya ägaren till granntomten; min kusin Conny med hunden Zorro och sonen Robin. Han
har tagit över fritidshuset efter sina föräldrar, så släkten fortsätter att samlas runt huset i Skog.
Man kunde nästan tro att det var två Conny som kom gående, eftersom Robin blivit så lik sin far.

Elin gillar att ha en hund på gården. Och vi gillar båda att det är folk hos
”Gunnars” igen. Elin bjöd på blåbärspaj i dag.
Nu när vi gått igenom de små praktiska bestyren blir det intressant att lära känna varandra. Först i tur står
snöstickorna längs uppfartsvägen. Det är Gunnars stickor men vi har satt ut dem de senaste åren.

Mer yngre folk i Skog och Mark!

Stanley Almqvist

Det bär snart iväg

Vi brukar hinna plocka lite hjortron innan det bär iväg söderut igen. Med ”vi” menar jag Elin.
I dag var Affe och hon ute på stormyren och kom tillbaka med varsin hink. Tillräckligt för att göra Elin glad!

Det vore trevligt att kunna stanna längre på hösten 🙂

(Vi missade årets Lapp-Lisa-möte i Mark.)

Mer höst i Skog och Mark!

Skymning och strömming

Stugan i Rönnäs har fått golv och väggar invändigt och förstubron är ombyggd och tillbyggd med badrum.

Nu när sommaren går mot sitt slut och semesterfolket vänder söderut är det dags för surströmming.
Vi tog årets första i Rönnäs vid Norbergs stuga. De har hunnit en bra bit med renoveringen nu. Ni kan jämföra bilden med den förra bloggen därifrån så ser ni själva.

Det var vi med fruarnas föräldrar. Henry Sånglöf är ju själv Vilhelminabo.

Innan vännerna Norbergs drar till Stockholm igen tar vi en helkväll med surströmming och fika. Kul med folk i grannskapet man kan besöka. Kul att se en skåning som finner sig en plats här. Han åt till och med en strömming under kvällen!

Mer surströmming i Skog och Mark!

Flamma stolt

Brände det sista av Alex lagård idag. Den rasade ju för flera år sedan. Men sista brädhögen har legat och
väntat sedan dess.
Det knäppte och small i brasan så att det ekade från skogen intill. Man kunde nästan höra de sista stampen
av hästar, kor, får och grisar frigöra sig ur trävirket.

De sista resterna av lagårdsdelen brinner trots regnvädret. I bakgrunden syns den del av ladan som står kvar.
Har försökt att få svärfar att bränna högen under flera år, men som gammal brandchef tycker han alltid att
det det är säkrast att inte elda.

Men nu är det gjort.

Stanley Almqvist

Märta dog denna dag

Märta Almqvist under midsommar i Skog för ett par år sedan. (Bild av Märta med blomsterkrans.)

Märta, den äldsta av fyra syskon som växte upp på den här gården, dog under söndagens eftermiddag. När huset byggdes var hon 9 år gammal och hon blev 85.
Hon var den första i familjen som blev frälst. Det hände i Missionskyrkan i Vilhelmina när hon var piga på samhället. Hon döptes senare i pingstkapellet i Mark. Senare skulle både Lilly och Alex följa hennes exempel.
Märta hörde hemma i Skog. När hemmanet såldes kunde hon till sin glädje köpa huset. Och hit återvände hon också när hon blev gammal. Hon och Gustaf bodde här några år innan de blev för gamla att hugga ved och köra snö.

Hon har ägnat sitt liv åt mat. Många känner igen henne från charkdisken i ICA-butikerna Nordlöfs, Granen och Tallen i Vilhelmina. Där styckade hon, kokade pölsa och lutade fisk åt halva samhället.
Hemma i familjen lade hon också sin tid och energi på matlagning. Hennes gästfrihet var nästan besvärande. Men vi njöt alla av det goda köket.

på största allvar. Många vilhelminabor minns tant Märta från söndagsskolan. Hon berättade med flanellografbilder och sjöng. Hemma bad hon till Gud för dem och önskade dem allt väl.
Men allt det har hon själv glömt. Vi som minns henne håller det levande. Själv somnade hon in fridfullt tillsammans med de äldsta barnen, på Tallbacka söndag 14 juni 2009.

Snart är det midsommar och liv på gården igen. Och ängarna där Märta sprang som barn blommar och doftar friskt igen. Precis som om ingenting förändrats. Ändå blir det aldrig som förut.

Stanley Almqvist

Bered er på en avhyvling

Sommaren närmar sig och det är dags att ladda upp för den eventuella fritid man får över. Snickarboden har länge saknat en hyvelbänk, men nu är den på plats.

Fick också veta att häggen på gården slår ut och att sista snödrivan smälter bort. Man måste ju kolla hur det går med våren och att bäcken brusar som den ska.

Tack Affe för hjälpen!
Det är väl att vi har släkt och vänner som fixar frakt och andra praktiska detaljer när vi är i förskingringen.

Mer snickrande i Skog och Mark!