Torsdag torsdag 22 maj 2014
Ekorren undrar om det verkligen ska vara på det här viset? Inga frön i fågelbordet längre!
– Rent spontant känns det som ett svek, piper han.
Fortsätt läsa ”Spontanbesök”
Livet i Skog och Mark
Torsdag torsdag 22 maj 2014
Ekorren undrar om det verkligen ska vara på det här viset? Inga frön i fågelbordet längre!
– Rent spontant känns det som ett svek, piper han.
Fortsätt läsa ”Spontanbesök”
Sista snöfläcken på vår gård säger farväl och tackar för vintern, medan solens sista strålar silar genom grantopparna. Den har legat bra här med hela sin stora släkt av nysnö, is och skare. Men nu är den bara en meter stor. I morgon smälter nog även det bort i sommarvärmen.
Stanley Almqvist
varm
Ute spricker löven ut medan den sista snön smälter. Fortsätt läsa ”Det har spruckit”
En svala gör ingen sommar. Men ju fler desto svalare sommar!
Nu är de i alla fall här och bygger bo ovanför köksfönstret.
Plats för fem svalbon på listen, men det verkar bara bli två i år.
Och i morse kom den svartvita flugsnapparen tillbaka. I två år har han suttit ensam och sjungit utanför en tom holk. Men i år fick han damsällskap direkt. En brun hona flänger in och ut ur holken med bomaterial.
Vi kan bara gratulera 🙂
Flugsnapparens holk. Men lite skygga är de när man kommer så här nära.
Stanley Almqvist
fågelskådare
Vi sjunger in våren vid den historiskt lilla brasan vid Föreningshuset i Skog. Fortsätt läsa ”Minsta majbrasan?”
Att påsken närmar sig ser man på byn. Fritidshusen skottas fram och befolkningen ökar drastiskt. Skotrarna kastar sig råmande genom skogarna och landskapet badar i sol.
Solen kastar sig över oss med full kraft och landskapet badar i ljus.
Elin tar sin första fika på bron med en god bok. Första i år. Det är hennes favoritplats. (Ja, vi säger ”bron” om förstukvisten i stora delar av Sverige.)
Stanley Almqvist
bisittare
När vi rev diskbänken hittade jag den här adresslappen klistrad på träramen under plåten. Vårt fremtiotalskök gjordes alltså av Dala-Floda Snickeri. De färdiga skåpmoduler som ersatte det stora skafferiet man kunde gå in i och de hemmagjord enkla skåpen, med moderna i masonit. Fortsätt läsa ”Märkvärdigt”
2013 var första året som vi stannade hela året i Skog. Stockholmsresorna blev aldrig längre än en vecka. Det berodde till stor del på att Stanleys firma lagt ner reklam- och medieverksamheten. Inga kunder kvar. Att jobba periodvis i Stockholm fungerade inte.
Sagan om växthuset slutade så här.
Men vi tror trotsigt på uppståndelse och ett nytt liv för växthuset till sommaren.