Snön blev för tung. Så här såg ladan ut när vi kom hem. lngen överraskning precis att taket rasat. Vi har väntat på det i femton år.
Lagårdstaket
Vår egen lavin
Snön från uthusets tak hade rasat ut över uppfarten till huset. Det händer varje vår och är egentligen ingen överraskning. Men i vintern har ju snön bjudit på ”extra allt”, så vi kom inte längre än så här …
Den vita våren
Solen är stark. Snön bländar så man måste kisa. Men solen värmer.
Påsk: sol & snö
Påskdagen: Grusvägen upp från Malgomajsjön upp till Skog, är blank av vårsolens värme.
Vår i Skog
Solen lyser och vi känner lite vittring av vår. Men än har snön inte rasat av taken. Jo, halva brotaket är snöfritt.
30 mars börjar våren i samisk kalender. Våren är ca 3 månader lång enligt den. Vi hoppas på bättre tider och en brusande snösmältning!
Ännu mer snö
Redan under höstvintern har vi fått ovanligt mycket snö. Så här kommer ännu fler snöbilder.
Mer snö
Rådjuren gör sina egna gångar över gården. Torkställningens linor blir tjockare och tjockare…
Julsnö
Snötäcket lägger sig tillrätta och fluffar upp sig inför julen. Vi har inte hunnit hänga upp ljusslingor och stjärnor i år. Vi får förlita oss på den julstämning naturen ger. Här är ateljén och hantverkshuset.
Rådjur
I skogen går inte bara renar. Några rådjur kommer ibland fram till huset.
Allhelgona
Vi tände ljus och satte kransar på ett par gravar med nära släktingar som levt i Skog.
Alex och Lilly Nilsson var Stanleys morföräldrar. Lilly var en Grahn från Skog och Alex från Mark. De hade sin gård i Skog där Elin och Stanley har sina hus nu. Graven ligger i sluttningen utanför gravkapellet i Vilhelmina.