Bäcken i Skog är en trogen vän som följer oss genom hela byn.
Den går från Blaikfjället förbi södra Skog, slingrar sig under broarna ända ner till första gården, och vidare mot Malgomaj.
På samiska heter den Näckrosbäcken.
Här vid den röda träbron, brukar folk stå och fiska. Under vårfloden kan man nästan tro på att man flottade timmer i bäcken förr.
Nybyggarna kallade den Lavabäcken. Men varför?
Vadstället i Skogbäcken.
När namn inte säger oss något på svenska beror det ofta på att det inte är svenska. Då kan det kan vara ett samiskt namn som ligger bakom. Så är det också med Lavabäcken.
I Lapska ortnamn från Vilhelmina från 1828 skrev O P Pettersson om Lavabäcken:
Det samiska namnet var Lappojokk av lappo näckros ”lava” + jokk = Näckrosbäcken = Lavabäcken. Rinner söder om Rönnäs och utfaller i Malgomaj.
Typiskt för samiska namn är att de beskriver naturen. Därför kan vi anta att det faktiskt växte näckrosor i bäckens lugnvatten. Det var näckrosorna som särskiljde bäcken från andra.
Om bäcken användes för flottning är det begripligt att det inte finns några lugna dammar kvar i bäcken. Flottningsleder rensades upp för att släppa fram vatten och stockar.
Men uppe vid vadstället, en bit ovanför byn finns en lite fördämning. Där kan man nästan se näckrosorna växa.
Vi får forska vidare i bäckens historia. Men mysteriet med namnet Lavabäcken kan anses vara löst tills vidare: det betyder Näckrosbäcken. Även om vi inte vet vilket samiskt språk O P Pettersson hänvisar till eller vem som var hans sagesman.
Skog omges ju av samiska namn i landskapet. Blaikfjället till exempel. Det betyder Plattfjället och det gör skäl för namnet. Detta gigantiska vattenpass i landskapet.
Malgomaj däremot har fått sitt namn av byn Malgovik. Ett namn nybyggarna gav sjön. På samiska hette sjön Modersjön: Ietnie. Eller Issjön med ett annat ord som lät lite likt.
Undrar vad Laddbäcken fått sitt namn av?
Ett tack till Hjördis Danielsson
som forskat efter namnets ursprung.
Stanley Almqvist
som bor vid bäcken