Om det inte är konst så är det i alla fall konstigt. Det vill säga konst-likt.
Om man märkvärdiserar en IKEA-plansch på en lagårdsvägg kan man kalla det installation. Den limegröna rutan lyser på ladväggen som ett fönster in till en annan värld där gräset frodas och kreaturen betar i frid och ro.
Oavsett det förment konstnärliga tycker jag att en lagård kräver någon sorts relation till kor. Det skulle nästan kunna vara en fjällko?
Detta tilltag är värt att dokumentera. Elin blir lätt road av min plötsliga munterhet.
Den här tavlan fanns redan i byn och behövde inte arrangeras. Jag upptäckte den när vi rastade bilen efter däckbytet. Då åker man den längsta möjliga vägen genom byn; från vår sidoväg, rakt igenom byn, slingan som går runt Skog och vägen till Mark tur och retur. Men det har sina risker.
Efter en snabb bildanalys kan man säga att tavlan illustrerar riskerna med att trafikera vägen på ett mycket tydligt sätt. Men den risken tar vi.
Farligare färder genom Skog och Mark!
Stanley Almqvist
risktagare
Fantastiskt. Fantastiska du. Glädjande, mycket gjädjande!
Du är gullig du Sara. Inte bara kreativ och fantastisk.
Alldeles för längesen jag tittade in här. Men så underbart roligt detta Staney-infall var 🙂 Fler installationer i Skog och Mark?
Välkommen åter Ruth! Och vi ses ju snart.