Efter en veckas snöande har vi nästan perfekt julkorts-snö.
Snö är som barn: gulligt men jobbigt.
Framåt lunch tittar solen upp över grantopparna en stund. Men snart tappar den orken och drar sig undan för att värma sig.
Dagar när det är så här klart och kallt glädjer man sig ändå åt solens ljus, trots att den inte orkar ge oss någon värme.