Min mamma Märta sa i slutet av sitt liv att hon saknade vitsippsbackarna i Småland. (Sipporna på bilden växer i en rabatt på vår gård.)
De är nämligen sällsynta i södra Lappland. Men vi har hört att det finns vitsippor bortåt Djupdal.
Edmans ringde en kväll och undrade om vi ville följa med och titta på vitsippsstället.
Platsen var tätt övervuxen av manshöga ormbunkar. Riktig djungelkänsla!
Både imponerande och vackra i sig. Men de kvävde förstås alla växter nere på marken.
Vi hittade trots allt några slokande sippor i leran mellan ormbunkarna.
På en kulle vid vägen fanns den här rastplatsen med fin utsikt bortåt byn Djupdal.
Bäcken som rinner djupt nere i den branta ravinen är Laxbäcken. Eller Öringbäcken som den heter på sydsamiska: Oksejohke.
Den är restaurerad för fiskets skull. De stora stenar ni ser i bäckfåran togs en gång bort för timmerflottningen. Nu har man lagt tillbaka dem med grävskopor för att ge fisken fler lekplatser.
Stanley Almqvist
åter-upptäckts-resande