Ivägen på vägen till Lycksele: bara tre mil från Vilhelmina, står bilen och Elin. Den tappade orken, började hicka och ryckte sig fram till en kurva vid avfarten till Storberget.
Allt är stilla i skogen. Jag funderade på att ge upp och ta bärgaren hem. Men Dagge på Strauka räddade veckan med en hyrbil på flaket.
Vi blev tvungna att köra Volvo några dagar, men det var det värt.
Vi kom fram i alla fall. Och vi blev kompenserade med två övernattningar också tack vare vänliga vänner i Lycksele.
Jag sitter lite ivägen, men här pratar Lappis konstnärliga team (med Anna Jakobsson, Sävar) ihop sig. Får se vad det blir av det nästa år!
Jag fick också äran att dela en exklusiv måltid, av minestronesoppa och pannkakor, med Pingstsamfundets ledare Pelle Hörnmark. (Soppan var inte lika exklusiv som sällskapet. Jag var nog mest ivägen.)
Det var i onsdags och vi väntar fortfarande på att verkstan ska titta på vår medvetslösa Hyundai.
Bra att vi har en egen nöd-Volvo.
Stanley Almqvist
ur vägen