Att hösta betyder ju att skörda. Och vi skördar det som växer omkring.
Det känns bra. Skörd är fest. Det har mänskligheten alltid firat.
Två solrosor dök oväntat upp ur en pallkrage. Förmodligen har de spritt sig med småfåglarnas hjälp från fågelbordet? Men solrosor är definitivt något vi vill se mer av nästa år!
Efter en lång och het sommar kom äntligen regnet vi längtat efter. Brunnen saknar vatten.
Vinbärbuskarnas grenar är tunga av bär. Det ser ut så här när man lyfter på dem för att titta under bladen.
Första skörden av hallon blev över fyra kilo, bara runt ladan.
Första plockningen av vinbärsbuskarna gav fyra liter saft och ett par burkar gelé till suovas.
Krusbärsbusken vi satte i våras ger också skörd, fast busken är liten. Smakar gott också 🙂
Vi tömmer komposten så att vinterns avfall får plats. Det är också en skörd – av fin och näringsrik mulljord.
Elin gillar kompost. Man kan nästan se hur hon växer av den goda jorden…
Från de syrliga vinbären till den mörka mullen tar vi tacksamt emot jordens gåvor. Man får lust att stämma in i den judiska bordsbönen som går ungefär så: Jag välsignar dig Herre att du låter bröd (mat) växa upp ur jorden.
Stanley Almqvist
på jorden