Landskapet runt Skog och Mark ägdes och brukades av samer innan nybyggarna Sturk och Kristoffersson bosatte sig i Mark 1843 och Jon Persson och Per Jonsson tog upp nybyggen i Skog 1832. Det samiska området registrerades av Svenska staten som ”lappskatteland”. Vårt område hette Östra Malgomajlandet eller Blaikfjällslandet.
I början av 1850-talet finns nybyggarlappen Göran Göransson i Skog, som inhysesboende. Han var son till Göran Larsson i Mellanås. (Lars Görans raningen) Göransson lämnar Skog i slutet av 1860-talet. (Enligt byns historia skriven av Lars-Olov Granlund.)
Länsstyrelsen fastställde gränserna för Malgomajlandet 1858 på begäran av Lars Pålsson. Vi kan kanske anta att han var skattelappen som ägde området på 4 kvadratmil.
Kungens befallningshavare kungjorde 1913 att Magnus Johan Larsson och Magnus Johan Fjellström hade rätten till renbete i lappskattelandet Östra Malgomajlandet.
I landskapet finns samiska namn som påminner om historien. Språket är sydsamiska eftersom vi bor i sydsamiskt område. Sydsamiska är språket från Tärna och söderut i Sverige och Norge, ner till Dalarna och ännu längre.
Skogbäcken är den största av flera bäckar som rinner förbi byarna Skog och Mark.
Förr hette den Lavabäcken efter det samiska namnet som betyder näckrosbäcken. (Enligt krönikören O. P. Pettersson.) Den sista biten innan bäcken rinner ut i Malgomajsjön heter den än i dag Lavabäcken på kartan.
Det som på svenska heter Rågmyrkullen, uppe på Blaikfjället heter Råafoetjahke. Det betyder fjälltoppen med förrådsbodar. En råafoe är en stolpbod med tak men utan väggar; ett djur- och väderskyddat golv uppe bland träden med andra ord.
Blaikfjället har förresten behållit sitt samiska namn även på svenska. Plaihkie betyder platt på sydsamiska.
Skäggmyrberget närmare Mark heter Skaavtjantjuvvelge på samiska. Och skaavtja betyder skägg så det är en direkt översättning till svenska. Kanske det var gott om skägglav där?
Utsikten från Rågmyrkullen mot Skäggmyrberget.
Malgomaj är tvärt emot vad många tror inte ett samiskt namn. Nybyggarna gav sjön namnet efter byarna de stötte på i början av sjön: Malgovik och Malgonäs. På samiska heter Malgomaj Letnie (Modersjön) eller Letneme (Issjön).
Samiska ord i dialekten
Orden blandades mellan samer och invandrade nybyggare. Tydliga exempel är lavskrikan som blir koxik på vår dialekt eller att vakta barn kallas syt. Här är en liten ordlista. Hur många känner du igen?
| DIALEKT | SAMISKA | BETYDELSE |
| fässlen | faahtelh | bärremmar, hängslen |
| seckäl | sihkele | rinnande saliv, spott |
| tjask | tjeeskedh | smaska, plaska |
| doppa | dohpere | blomknopp, liten flicka |
| njalm | njaavkodh | jama, gnälla, klaga |
| ly | lyjjestidh | lyssna efter något |
| saran | saevrie | snö som lösts upp om våren |
| kerk | gierhkedh | bära |
| föske | fåskoes | löst, ruttet trä eller is |
| sjöv | sjöövedh | slicka runt |
| ratä | raate | skräp |
| tröj | tryjjes | trivas |
| rätj | rahtjedh | springa fort |
| tjickrän | tjihkerh | klimpar i gröt eller välling |
| rejera | reejredh | leka livligt (barn/valpar) |
| föggan | faagka, feagan | nästan, ganska |
| leuta, löta | lajta, låjta | plats nära |
| sia | säjnoe, säjna | kruståtel |
| fäjjen | feejjen | glad |
| sela gauk | sealadidh | dö |
| skeltjän | skeltjen | sliten päls |
| njalk | njäjkodh | gråta, skrika, klaga |
| tjöjjes | tjööjeste | kväljningar, nästan kräkas |
| nåk | nååke | dålig |
| navar | naapere | borr |
| onaskelit, naskes | nuoskkes | äckligt |
| blister | plisterdidh | vissla |
| pank | paantje | packning |
| jörj, jörja | juerjiehtidh | röra ihop, laga mat |
| ro, roern | roene | hörn |
| nästn | niestie | matsäck, matren |
| jet | geehted | se efter, vakta boskap |
| syt | syjhtedh | sköta barn |
| garv (garv-kar) | geerve | vuxen |
| sövel | suvlie | kraftig mat |
| gava | goeve | rådimma, ånga |
Ordlista efter Gunnel Heligfjäll
De flesta tänker nog på Lapp-Lisa när samer i Skog och Mark kommer på tal. Här poserar hon på trappan i någon sorts sydsamisk dräkt. Den allmänna uppfattningen är att Anna Lovisa Wikström bara tog artistnamnet och scenkläderna för att det gick hem ute i Sverige och världen.
Men hon var så mycket same hon ville vara. Lapp-Lisas mor ”Spel-Tekla” var av samisk familj. Lapp-Lisas morfar var son till ”nybyggarlappen” Lars Larsson Norlin. Och så vidare …
(se förfäderna här)
Nere vid Skogbäcken står en kåta. Den första kåtan byggdes av Gustaf Almqvist i början av 70-talet. Den såg ut som en riktig torvkåta. Det blev en populär grillplats.
Gustaf visste hur man byggde torvkåta, men han visste inte då att han själv var same. Det var mest för nöjes skull. Gustaf var gift med Märta Nilsson, en fjärde generartionens Grahn i Skog.
När torvkåtan förfallit byggdes en timrad variant med spåntak. Byn ville ha en kåta på platsen. Men nu på 2020-talet är den också fallfärdig.
På bilden har Gustaf har just tänt elden och maten är snart klar.