Från taggtråd till bredband
Skylten på minnesstenen vid bagarstugan i Skog, som restes när byn firade 165 år.
Byarna Skog och Mark byggdes i lappskatteland. I vårt fall var det 400 kvadratkilometer stort och sträckte sig ända mot Dorotea kommun.
Redan i slutet av 1500-talet bodde den samiske länsmannen Nils Tomasson i ”Marken”. En plats som antas ligga i området för dagens Mark. Han övervakade sju samiska familjer som i huvudsak levde av fiske, men även av jakt och flockar av tama renar.
Idén om Skog började 1832 när en bonde i Skansholm, Per Jacobsson, ville ordna försörjning åt sin yngste son, Jon Persson, som inte fick ärva någon del av faderns hemman.
Han ansökte om ett nybygge hos kungens befallningshavare. ”vid och omkring det så kallade Skäggmyrberget”.
Jon Persson flyttade till nybygget runt 1835 tillsammans med Per Jonsson, en kompanjon. Det hade ännu inte fått tillstånd för nybygget. Men de båda kompanjonerna satte ändå igång.
1842 beviljas anläggningen av nybygget Skog. Jon och Per delar på nybygget. De började alltså 7 år innan de fått tillståndet.
Bara åtta år efter tillståndet byter Jon Persson nybygge med sin bror Daniel Persson Holm i Skansholm.
Men Per Jonsson stannar och blir sedan förfader till släkten Skoglund.
I Mark lär det ha funnits samiska lägerplatser innan nybyggarna kom. Namnet Mark kommer från att det räknades som Rönnäs-böndernas utmarker. Mark ligger på kanten av Östra Malgomajlandet mot Västra Malgomajlandet.
Början av kungens kungörelse av vem som hade rätt till renbete – även här i Skog och Mark.
Mer om lappskatteland här
För mindre än 200 år sedan röjde de första nybyggarna åkrar och ängar i Mark. De hette Erik Persson Sturk och Olof Kristoffersson. Det blev Mark med stort M och Skog med stort S. Bäcken som rinner förbi gav energi till sågverk, kvarn och så småningom elverk. De flottade till och med timmer i den när vattnet rann till.
I skogarna omkring höggs träden ned. Tjära och kol brändes. En fäbod tog hand om hästarna under sommaren och på myrmarkerna slog man hö. Jakt och fiske var förstås ett viktigt komplement.
Hemmansägare Alex Nilsson slipar liar vid sågdammen. Sonen Olle tittar på.
De första hundra åren växte befolkningen från en till hundrafemtio personer (på 1940-talet). Sedan dess har det sjunkit tillbaka till under femtio.
Elverket och Simons mustascher
I Skog fanns både skola, affär, post och televäxel på 1940-talet. Byn var tidig med elektricitet då de byggde ett kooperativt elverk. Eller ”lyse” som man sa, eftersom el användes i huvudsak till belysning.
Simon Hellgren hette han som skötte elverket och när ljuset blinkade för att spänningen var ojämn brukade man säga att ”Nu har Simons mustascher fastnat i generatorn igen”. I alla fall i min mors hem.
På 60-talet körde en affärsbuss till byn vissa dagar. Den sista servicen var när handlaren Norström i Skansholm körde ut varorna till kunderna. Alla hade inte bil på den tiden.
En av byns profiler, Clara Skoglund, hämtar vinterfoder 1940. Foto: Nils Eriksson.
Parkeringsböterna och flickan från Mark
Lapp-Lisa står staty utanför muséet i Vilhelmina. En flycka från Mark som blev Vilhelminas största kändis genom tiderna. En sångerska och soldat i Frälsningsarmén. Hon är den ”lapplisa” som gav namn åt alla parkeringsvakter under 1900-talet. Men hon var inte bara rikskändis. Lapp-Lisa turnerade i USA såväl som i svenska folkparker och uppträdde i TV. Hennes största hit var sången Barnatro.
Besök muséet och titta på Lapp-Lisa-samlingen.
Folkrörelse
Lapp-Lisa var bara början på en epok när frikyrkorörelsen vann många själar. Både i Skog och Mark har Pingstkyrkan haft kapell. Det sista mötet hölls sommaren 2006. Ett föreningshus byggdes också i Skog för andra aktiviteter.
I Lapp-Lisas hemby Mark fanns tidigare ett litet museum över henne. Utställningen har nu flyttat till museet i Vilhelmina. (Och ja: det är efter henne parkeringsvakterna fått öknamnet lapplisa.)
Höskörd i Skog. Alex Nilsson med familj. Gift med en av Gran:arna, som var en stor släkt i Skog.
Från taggtråd till bredband
Som mest bodde 150 personer i Skog (1940-talet). I båda byarna finns ca 45 hushåll kvar. Många hus används som fritidshus av dem som har sina rötter här. Men bland de bofasta finns folk i alla åldrar.
2007 grävdes fiberkablar för bredband fram till Skog och Mark. Så vi räknar med en framtid för byarna.
Stanley Almqvist