I allmänhet slutar allmän väg där det intressanta börjar.
Här är det upp till dem som bor här om det finns någon väg alls. Den här vägen bröts för hand genom skogen. Ja, det heter att man bryter vägen när man drar fram den. Precis som man bryter mark när den röjs. Och än i dag är det vägföreningen det hänger på så det finns flera vägföreningar i byn. En för varje väg som inte är ”allmän”·
Vi har äran att presentera Södra Skogvägens förening samlad till årsmöte utanför bakstugan.
Vid bordets ände sitter mötets ordförande Karl-Olof Granlund. Till vänster om honom hans bror Mikael Granlund som pysslar om vägen en hel del mellan årsmötena. Längst till vänster sitter jag som bara skriver protokoll. Men bredvid mig är Christer Bygdell som roar sig med att gräva fram vägen varje gång naturen hotar att äta upp den med diken och allt!
Tillsammans tog de samlade fastighetsägarna längs vägen det kraftiga beslutet att sköta vägen ungefär som förra året och att i år igen försöka övertala banken att behandla oss som folk.
Dagen efter rensar Christer dikena med den lilla skopan och stora vagnen. Han har också en alldeles privat väg. Det du!
Tänk på det nästa gång du åker på en väg som inte är dålig… nej, det gör du nog inte. Man lägger bara märke till vägar när de är dåliga. Annars tänker man inte på dem. Men någonstans sitter det några glesbygdare och funderar på det du aldrig tänker på: Hur vägen och pengarna ska räcka ända fram.
Stanley Almqvist
vägvisare