Precis som i Skog och Mark är Djupdal en by där vägen slutar. Men här börjar spåren av släkten Grahn i Skog. Därför var bröderna Almqvist där i torsdags för att känna in platsen och träffa de som vet mer.
Bakom brädorna och luckorna på det här lilla huset bevaras det första nybygget i Djupdal.
Vi fick höra att det här är platsen för Elias Isakssons gård.
Han är intressant för vår historia i Skog, för här föddes sonen Jakob som flyttade till Skog och tog namnet Grahn. Jakobs tvillingbror Isak och fadern emigrerade istället till USA. Så ett nybygge i Skog blev alternativet till USA.
Här börjar vägen från Djupdal genom skogen till Skog.
Så här ser vårt släktskap med Djupdal ut:
Elias Isaksson i Djupdal, far till
Jakob Grahn i Skog, far till
Alfred Grahn i Skog, far till
Lilly Grahn i Skog med make Alex Nilsson i Mark, föräldrar till
Märta Nilsson i Skog med make Gustaf Almqvist i Strömnäs, föräldrar till
Elisabet, Jörgen och Stanley Almqvist
I hela området finns många spår av samiska bosättningar. Här funderar vi över spåren i marken, förutsättningarna för livet och vad arkeologer säger.
Inte långt borta finns platsen för Waniks hem, en samisk anknytning långt bak i Grahn-släkten.
Byn Djupdal ligger – trots namnet – högt på kanten av en brant. Utsikten är milsvid. Långt borta i diset bortom granen till vänster kan man se Vilhelmina (i klart väder).
Djupdals gamla namn är Baktoberg. Det kommer av det samiska namnet Baektiesbierjie som betyder stup och berg. Och det beskriver platsen bra.
I huset som skymtar längst till höger bor ”Biggan” som har kaféet i Skog. De har en vidunderlig utsikt över skogar, berg och myrar.
Trådarna mellan Djupdal och Skog och Mark blir fler ju mer man kollar det.