En av släktbilderna i huset.
Den här bilden av min farmor och farfar finns bland övriga släktporträtt som följt med huset. På baksidan av ramen står det: ”Ja, de var en gång i Stockholm, hösten 1942.”
Farfar var varken från Skog eller Mark. Så länge jag kan minnas bodde han och flera av sönerna i Strömnäs, på den backe vi kallade Granhöjden.
Han var mest av allt en skogsarbetare. En jägare och fiskare. Han var jaktkamrat med Olle Grönlund (”skogens biskop”), som de gamla kanske kommer ihåg? Ända tills han var över 80 år arbetade han i skogen, vilket gav upphov till en del reportage i länstidningarna. I en intervju som Västerbottens museum sparat, har jag nyligen hört hans lågmälda och lite otydliga stämma berätta om vidlyftiga projekt i skogen.
En av farfars hemligheter har vi lyckats avslöja först det senaste året: Han var same. Och farmor var same. Hon talade också samiska medan de äldre barnen var hemma och kunde höra det. Det gör förstås att även Gustaf var same. Även om han ivrigt tillbakavisade ryktet. Men fakta är fakta. Och det kan ju vara roligt att kåtan nere vid Skogbäcken byggdes av en same. Trots allt.
Några av farfars elva barn gick med i pingströrelsen och det förde mina föräldrar samman. Märta från Skog och Gustaf från Strömnäs på stormöte i Vilhelmina. I huset hittade vi en hel samling kärleksbrev som de skickade var och varannan dag mellan byar och timmerkojor.
Farmor hann jag aldrig möta innan hon dog. Farfars hushållerska var lite ”farmor” där när jag var barn.
Fler samer i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
same, same, but different
Hej Stanley
Vad överraskad och glad jag blev när jag googlade på Skog och fick upp din sida. Min morfar Jonas Åslund och mormor Amanda Åslund är från Skog. Många somrar i min barndom bodde jag hos dem. Min mamma som nu är död heter Irma gift von Knorring.
Jag bor så långt söderut i Sverige man kan komma, nära Smygehuk.
Anledningen till att jag sökte på google var en gammal souvenir jag har i min nostalgi-låda. Jag fick den av mormor och morfar när jag var liten. Det är en skinnbörs broderad med glaspärlor.Jag har också många vackra konsthantverk som morfar och mormor gjort – snidade kåsor och fåglar och vackra hemstickade vantar
Jag har så underbara barndomsminnen från Skog. Höbärgningen när jag fick räfsa. Våfflor med grädde och hjortron, röding med mandelpotatis, hemlagad mesost,nykärnat smör, separatorn, de fyra korna i sommarlagårn, getterna, grisen, skogstrollan i skogen bakom huset, Nils Petter, morbror Ingvars motorcykel, mormors trasmattor, söndagsskolan i Pingstkyrkan, med moster Malin…
För åtta år sedan var jag och min bror och besökte Skog. Vi kände knappt igen morfar och mormors hus! Vi gjorde också ett besök på
Lapplisas museum.
Mina föräldrar köpte en del tavlor av Britt Bäckstöm. Jag äger två stycken och min bror har också ett par. Min ena tavla är en interiör från morfars och mormors kök. Mormor sitter i gungstolen och stickar och morfar läser
Ja detta var spontant massor av minnen som störtade fram.Det är med stor glädje och tacksamhet jag tänker på Skog. Jag är glad över att din sida finns. Hälsningar från Gertrud
Amanda Åslunds vantar är ju en ikon! Det bästa man kunde få.
Skinnbörs med glaspärlor låter ju samiskt. Men jag känner inte till några eventuella samiska rötter bland skogarna.
Att du heter Widholm är ju lite roligt. Jag är ju god vän med Urban Widholm i Åre. Vet att hans föräldrar var nära att hamna i Vilhelmina. Och i onsdags träffade jag en von Knorring jag är bekant med här i Stockholm. Är världen liten eller är det Skog som är stort 😉
Vad roligt att höra av dig!
Hej!Trevligt att du svarade- Jag tror att det är Skog som är stort! Ett exempel: 1962 sommarjobbade jag på Trosa barnkoloni. En kväll satt vi alla unga sommarjobbare och talade om barndomsminnen. Jag berättade om min mormor i Skog. – Är det Amanda? frågade min kompis. Jag bor granne med henne!
Vi känner till Urban Widholm men är nog inte släkt med honom. Men jag har Knorring-kusiner i Stockholm.
Ättlingarna från Skog är ju spridda över hela landet. Så vi finns lite överallt.
Jag kollade med Urban och de är av en annan Widholm-släkt. Men Knorring borde vara rätt. Får kolla nästa gång jag träffar honom.
Trevligt att höra av dig. Nu har jag lärt mig lite mer om folk i Skog och Mark.
Min Knorring-kompis hade inte koll på dig. Men det finns väl inga andra Knorringar i Sverige? Det brukar patentverket vakta.