Så här ser en riktig svensk flod ut. Vindelälven är ju en av Sveriges få oförstörda älvar. En väldig kraft som aldrig utvinns och aldrig ger miljoner till något halvstatligt företag i Stockholm. Älven är ett kärnkraftverk som bara flyter förbi.
När tillräckligt mycket av jorden spolats bort av vårfloden faller träden längs älvstranden. Men det är förvånande hur länge de kan klamra sig fast i nästan ingenting!
När vi hälsade på min bror Jörgen i Vindeln i söndags fikade vi nere vid forsen. Alla utom jag gillar att frysa och känna hur röken svider i ögonen.
Bullens korv och kokt kaffe är ju klassiker. Själv har jag inte förstått nostalgin bakom Bullens. I min barndom grillade vi falukorv. Men de smakade bra, kokade i sitt eget spad, direkt i burken.
Kvällen hemma hos Jörgen och Britthelen med ett par av deras barn och barnbarn.
Sara och Edvin. I lördags guidade hon Elin och mig i Umeå. Nu vet vi allt vi behöver veta om den stan: En trafikled och en älv som löper parallellt. Mellan dem ligger några kvarter med affärer. På andra sidan om trafikleden ligger sjukhuset NUS. Det är allt.
Vi bodde hos Saras syster Ruth och den gode Seth i Umeå. De flyttade norrut ungefär samtidigt som vi. Så vi är fortfarande inom räckhåll för varandra. Till nyår kan ni nog få se dem i Skog och Mark.
Fler älvar i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
älva ;-P
Min sambo gillar också Bullens korv och jag har heller inte förstått tjusningen med det. 🙂
Krama Elin från mig.