Hur gjorde man innan man hade toapapper?
Här berättar Uno Viklund föddes i början av 1920-talet och arbetade under sitt liv som hästkusk och skogsarbetare. Han är visserligen från Jokkmokkstrakten. Men de hade nog samma behov och samma metoder som alla andra i Lappland.
Har du egna historier från Skog och Mark? Hör av dig.
Rymden anfaller
Skogsbrynet dagen efter.
I natt vid ettiden lyste ett starkt sken över gården. Jag trodde först att det var månsken. Men ljuset låg så lågt att det strök längs marken. När jag tittade ut svävade ett rymdskepp i ett starkt ljussken över marken vid skogsbrynet.
Nyår 2019
Nyårsaftonens middag gjorde vi tillsammans med gästerna. Här slutfixade Sara dukningen och förrätten.
Min barndoms gata
RÖNNVÄGEN, VILHELMINA PÅ 60-TALET: Tvättställningen på våran gård hade pappa byggt av kraftiga stålrör. Den höll bra som klätterställning också. Och storasyster Elisabet kunde gå ned i brygga som ni ser. Det mörka huset är Lundins röda villa, bortom den: Talléns, Rönnfjords och så vidare… Det fanns barn i alla hus på gatan – nästan.
Julen 2018
Adventsljusstaken som vi knappt hann tända förrän på slutet fick lite pynt på julaftonen.
God jul!
Julkorts-snö
Efter en veckas snöande har vi nästan perfekt julkorts-snö.
Snö är som barn: gulligt men jobbigt.
Julsnö?
Hittills i år har snön bara känt sig för med stor tveksamhet. Men 3 december lade sig några centimeter väl till rätta. Vi tror att den trivs så bra här att den stannar till maj.
Palt på vistet
På kyrkberget i Vilhelmina ligger ett viste – sameföreningens lilla ”Skansen”. Härom kvällen var Elin och Stanley på paltfest där.
Allhelgona
Till allhelgona tänder vi ljus på gravarna och pryder dem med kransar. Vi har ljusa minnen av tacksamhet och glädje av våra närmaste. Inget att vara rädd för.
