Nära tiotusen besök 2011

Under 2011 har skogmark.se-bloggen växt från runt 250 besök i månaden till mellan 1000 och 2000 varje månad.

Bloggen lästes 9.800 gånger under hela 2011. Som mest hade vi 199 besök på en dag. Det var 2o augusti 2011 när Djupens lockelse var populäraste inlägget.

33 blogginlägg har kommit till under året, så nu finns 147 inlägg på bloggen.

De populäraste inäggen under 2011 var:

1 Djupens lockelse med 4 kommentarer från augusti
2 Hoppet som bär med 1 kommentar från juli
3 Söndagsskolan 1953 med 11 kommentarer från oktober
4 Tunnbrödskurs i bagarstugan med 7 kommentarer från oktober

Fler besökare i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
bloggvärd

Fast i snön

På begäran av vänner på Södrasverige kommer lite bilder från vår kamp mot snön.
För andra gången har vi kört fast med bilen på uppfarten till vårt hus. Bilen med breda, platta, dubbfria däck utan fyrhjulsdrift.

Efter en timmes förtvivlat skottande och försök att ”gunga” bilen ur dödläget, får vi hjälp av Enar och Andreas med traktorn.

Traktorns snöslunga är något helt annat än vår lilla gräddvisp.

Vi hade ju en släpvagn med oss och här drar Enar upp den till huset med sin vinterbil.

Här kör jag upp till huset till slut. Carina har kommit för att trösta oss, med hunden som bajsat två gånger denna högtidliga kväll. Nu markerar han med stor energi våran gård som sitt revir 🙂

Halv elva på kvällen är ordningen och släpvagnen återställd. Dagen efter flyter allt igen, som båtfolken säger. Men det är ett annat sorts vatten.

Nu, två dagar senare, snöar det fortfarande.

Mer snöröjning i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
dumbilsägare

In i dimman!

Dimma över snötäckt landskap ger ett magiskt ljus. Det suddar ut allt utanför gården. Man rör sig i den lilla bubbla som gården alltid är. Men nu ser man att utanför finns bara den vita rymden.

Färg? Huset orkar nästan inte vara rött längre. Allt är insvept i den dämpade halvdager som slätar ut alla kontraster.

Framtidsutsikten i Skog och Mark?

Stanley Almqvist
dimmig

 

Nalle i Lappland

Eftersom det sägs vara nallebjörnens dag i dag: en bild av min barndoms nalle som sitter i ett hörn av ateljén.

Han är en lappländsk björn i blond fuskpäls. Han har bott i Vilhelmina nästan hela sitt låtsasliv. Den hårda stoppningen av träull tittar fram genom den uppnötta tassen av filt. Syntetpälsen är gles och nalle är blind sedan de bruna ögonen av glas släppte från sina synnerver av ståltråd inne i träullen.
Han hade inte ens det grå ludd som enligt Ior flyger in av misstag i mjukisdjurens huvuden.

Något namn hade han inte heller. Inte något jag kan minnas i alla fall.

Fler nallar i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
barnslig

Goda utsikter

Mitt arbetsbord i ateljén i Skog, för alla er som frågar hur det ser ut 😉 Som ni ser finns det goda utsikter för jobb här.

Usikten är nästan som Tantolunden – fast större. Och kolonisterna utanför sina små stugor har jag bytt mot småfåglarna vid fågelbordet och nötskrikorna som pickar äpple nedanför.

Nu kafferast 🙂

Mer jobb i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
arbetsam

 

Konstigt?

Om det inte är konst så är det i alla fall konstigt. Det vill säga konst-likt.

Om man märkvärdiserar en IKEA-plansch på en lagårdsvägg kan man kalla det installation. Den limegröna rutan lyser på ladväggen som ett fönster in till en annan värld där gräset frodas och kreaturen betar i frid och ro.
Oavsett det förment konstnärliga tycker jag att en lagård kräver någon sorts relation till kor. Det skulle nästan kunna vara en fjällko?

Detta tilltag är värt att dokumentera. Elin blir lätt road av min plötsliga munterhet.

Den här tavlan fanns redan i byn och behövde inte arrangeras. Jag upptäckte den när vi rastade bilen efter däckbytet. Då åker man den längsta möjliga vägen genom byn; från vår sidoväg, rakt igenom byn, slingan som går runt Skog och vägen till Mark tur och retur. Men det har sina risker.

Efter en snabb bildanalys kan man säga att tavlan illustrerar riskerna med att trafikera vägen på ett mycket tydligt sätt. Men den risken tar vi.

Farligare färder genom Skog och Mark!

Stanley Almqvist
risktagare

 

Tröst i höst

Nu får jag sitta ensam hemma om dagarna. Elin jobbar varje dag nu, på Svenska Kyrkans fritids; som efter en göteborgsk ansträngning fått namnet Prästkragen.

Men ett stort glas drakbrunnste och en varm filt värmer hjärtat. Och hon kommer ju snart hem igen.

Skogvägen är blank och smetig av det ständiga regnet. Här kör Elin varje dag till Vilhelmina. Det enda roliga är att räkna tjädertuppar.

Fast det är roligt att byta däck också. Vinterdäcken ska på innan frosten slår till med full kraft. Och innan de utslitna sommardäcken exploderar. Gubbarna på verkstaden blev lite oroliga när de såg sommardäcken.

 

Själv kan jag ägna dagarna åt att fika på byns kafe och prata med de andra gubbarna. Som Bo Runa här på bilden.
Han är en riktig urstockholmare som växt upp i kvarteren där vi bott. Dessutom pensionerad fotograf. Vi har mycket intressant att prata om.

Stadsbudskontoret i Övik hämtade flyttlådorna. Skönt att bli av med dom. Värre är det med de grejer de slarvade bort i flytten. Vi väntar fortfarande på ett par möbler och annat smått.

Andra epokgörande upptäckter är att få syn på gården från sidan. I brist på intellektuell stimulans får man ta sig en promenad. Eller? Nä det blir en kopp kaffe till.

Riktigt te och kaffe i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
kokar vatten

 

53

Så här dags på året, när rönnarna blir röda och björkarna redan tappat sansen, fyller jag år. Det är bara siffran som ändras. Och platsen. Det är alltid trevligt att fylla år i Skog.

I vår familj, som i så många andra, betyder det kaffe med tårta på säng, blommor och några paket. En ny lättbakad typisk ”kyrktårta” testades i år. Riktigt god med Solveigs fina vinbär på toppen.

Två sågar fick jag också. En för trädbeskärning och en japansk för finsnickeri.
Det behövs nya leksaker ”på landet”.

 

Till middag åt vi den fina laxen vi fick av Sören i somras, med god citronsås och lite råa grönsaker.

Besticken och lite annat står på bordet för att skydda dem från ev möss.

 

Det var roligare än det ser ut. I alla fall roligare än jag ser ut. Men jag ska inte skylla på Elin som tog bilderna. Vi ser nog inte roligare ut?

 

 

Fler födelsedagar i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
53

Frost och fönstervadd

Frostnätterna har kommit. Om morgnarna är fönstren immiga av värmen inomhus. Dags att sätta in innerfönstren.

Elin putsar ruta för ruta. Varje fönster har 24 ytor att putsa. Men det behövs inte så ofta. Vi bor ju inte vid Hornsgatan längre; med Stockholms smutsigaste luft.

Fönstervadden ligger vit och fluffig som ett förebud om stundande vinter och snö.
En mer prosaisk förklaring är att vadden samlar upp lite av den luftfuktighet som finns kvar mellan glasen.

Elin är belåten. Vi är beredda på kylan och den nya vedstapeln står på plats i köket.

 

 

Klisterremsor av papper tätar fönstren så att det inte drar från fönstren. Gammaldags remsor som man blöter för att de ska fastna. I hela huset finns 208 ytor som bör putsas … Jag tror att vi nöjer oss med nedre våningen. Eller?

Eftersom många av rutorna är av gammalt valsat glas är de ojämna och när man tittar ut går landskapet i vågor. Ännu mera nu med två lager buckliga glas.

Och de fina spröjsade bågarna är gjorda av en gammal snickare i byn. Undrar om det var Fridian?

Ett mer putsat Skog och Mark!

Stanley Almqvist
med framtidsutsikt

Lök, tomater och möss

Vårt trädgårdsland är egentligen ett hav av ogräs. Men i det havet ligger en liten ö skyddad av en pallkrage och Elins styre. På ön växer bara kryddor. Och Elin har precis skördat, eller skövlat den sista gröna kvadratmetern på gården.

Purjolök! Eller lurvopök? Mycket rötter har de i alla fall. Men Elin är glad.

Späda fina purjolökar. Nytvättade och blanka.

Sommarens sista tomater räddades också från frosten i dag. Kryddorna hänger på tork i köket.

Det får mig att tänka på den judiska bordsbönen:
Jag välsignar dig Gud
att du låter bröd växa upp ur jorden.

Men med skörden och kylan utomhus kommer också mössen inomhus. Kriget om köket avgjordes i dag  efter två dödsoffer. Tagna i gammaldags slagfällor. Bete: vitlökssalami.
Morfar Alex brukade tömma fällorna i källaren framför vedpannan; ta musen i svansen och slänga in den i elden. Så coola är inte vi. Elin har jobbat hela dagen med att sanera, söka ingångar och täta springor.

Större skördar i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
begrundar sådd och skörd
liv och död