Livet i Skog och Mark
Sedan vi flyttade hit har vi ju varit utan fritidshus, eller ”land” som stockholmare säger. Så vi skaffade ett 100 meter bort. Vi köpte kusin Connys stuga i går.
Så här ser alltså vår gård ut numera. Bybor och andra som undrat var tomgränsen egentligen går får det inte lättare med den här S-formen 😉 
Rickard Edman hjälpte mig att kolla husen. Han byggde ju vårt nya uthus också. Här äter vi en bit mat med hans familj innan undersökningen.
Mer mark i Skog!
Stanley Almqvist
stugägare
När vi åt middag small det plötsligt till i köksfönstret – klonk – och stora bruna vingar flaxade över rutorna. Vi är vana vid att småfåglar krockar med glaset nu och då. Men större fåglar håller sig oftast på avstånd.
Foto: Elin Almqvist
Lite omtöcknad satte sig fågeln på elkabeln vid stolpen en bit från huset. Efter lite bläddrande i fågelböcker kommer Elin fram till att det är en hökuggla. Ännu en ny art för oss. Tidigare i vår upptäckte vi snösparvarna. De små vita sparvarna som springer omkring på snön i små flockar.
Mer fåglar i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
har flax
Ett strategiskt genombrott för sommaren: En fläck framför trappan har tinat av!
Fler genombrott i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
sommarspanare
Min bror Jörgen hälsade på i påsk. På bilderna äter vi som vanlig. Och det är ju halva sanningen …
Britthelen, Jörgen och Elin – alla Almqvistare.
Även om påsken var solig slutade den i ovanligt ihållande snöväder. Kon längtar och väntar uthålligt på sommarens gröna ängar.
Småfåglarna som började städa ur holken i mars får ägna sig åt fågelbordets frön ett tag till. Här snöar det.
Elin matar fåglarna och kör snöslungan.
Men hon är lika glad ändå!
Mer glädje i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
kul på sitt sätt?
Elin röjde vägen upp till huset innan jobbet i dag. Vi som trodde att det var över för den här säsongen.
Mer tö i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
I går kväll kom vi tillbaka. Efter två månader i Stockholm känns Skog som att komma hem, trots att vi bara bott här i ett halvår.
Elin har jobbat i dag och jag har jobbat. Vardagen löper på.
Vi hörs och syns i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
I går besökte jag Södertörnskyrkan i Huddinge centrum. Där stötte jag förstås ihop med en släkting från Skog: Lilian Grahn. Mamma Märtas kusin. Hon var där lika tillfälligt som vi. Men stöter man inte på släktingar från Skog precis överallt?
Och jag upptäckte att våra nyårsgäster bloggat om nyår i Skog. www.ruthida.se
Mer släkt i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
rotad
Midvinternattens köld är hård: (-20 på nyårskvällen.)
Ingen sova i enslig gård, alla lyssnar på smällen.
Nyårsgästerna är Jörgens barn och barnbarn: Ruth och Seth med barnen Isak och Edvin – och Sara.
Ovanligt livligt på gården. En stackars snöfattig umebo dyker i snön.
Åka snöstyra är spännande om man är 2 eller 4 år.
Elin fixar middagsbordet. Pyntet fixar Stanley och barnen.
Förrätt blev en krämig tonfiskmousse med oliver på bröd.
Huvudrätten var traditionell: filipinsk köttgryta med alla tillbehör. Traditionell i vår familj!
Edvin beställde en bäbislatte. Men han är fortfarande skeptisk. Moster Sara måste lirka i honom ett par skedar av den äckliga smaken.
Bibeltexter för det nya året med anknytning till gården, släkten och bananer! Tro det eller ej. (Från Predikaren och Timoteus)
Nej, det var inte drickan med foliehatten och smällande kork som var godast. Druvor, ostar, marmelader och dryck från Duå i Umeå. www.duaumea.se Otroligt gott!
En närbild på osten med den extremt äckliga lukten och den egendomliga smaken som knockar alla.
Midvinternattens köld är hård. Stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård, långt bort lyser Vilhelmina.
Mer fest i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
firare
I år köpte vi gran. Jämn och fin, lagom stor och luktar gott!
Lite ironiskt dock, att åka från Skog till Vilhelmina och köpa en gran på Tallen. Men den sista användbara granen på vår tomt är förbrukad. Att mormor födde som en Grahn är tydligen ingen garanti för livslång tillgång till arten ifråga.
Julafton firades med Elins föräldrar och Carina, en vän från byn.
För att undvika koma delade vi upp julmaten i omgångar över dagen. Här är det lunch med fiskmenyn: En handfull sorters sill, västkustsallad och Elins första försök att grava lax. Överraskande lyckad. Men med bra råvara från Bergmans fisk kan det bara bli bra. Eller hur?
För en gångs skull hade vi tid att sitta ned under hela Kalle Anka-programmet. Det känns som om det var många år sedan sist.
Inte för att koncentrationen var så stor på alla håll, men vi har det avslappnat och otvunget.
Viktigare än Kalle Anka är julevangeliet. Det har det alltid varit ända sedan Alex och Lilly firade jul här. Och nu är det vår tur.
Lennart spelar spontant ett par låtar på pianot bakom dörren och sjunger till.
Elin sköter det mesta i köket. Hon gör också de omistliga delikatesserna mesefil och sillsallad à la Märta.
Det är dags för köttmenyn där revbensspjällen intar den centrala rollen – i hård konkurrens med köttbullarna.
Märkvärdigare än så är det inte. Men precis så på riktigt som vi vill ha det.
Vi avslutade julafton med midnattsmässa i Vilhelmina kyrka. Kön fram till nattvarden gick genom hela kyrkan och fylldes på hela tiden.
På annandagen fyller Elins pappa alltid år. Så det blir tårta på säng om morgonen. Grattis på 79-årsdagen Lennart!
Mer jul i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
julfirare
Kommer ni ihåg besöket i listfabrken i Alfta? Här är första produkten: Ett litet innanfönster! Kitt och glas ska Johanssons glasmästeri ha äran för.
Nu när kylan biter ifrån känns det skönt att få klart det sista innanfönstret i de varma delarna av övervåningen.
Det här vindsutrymmet kallar vi biblioteket, på lite skoj. Hittills har kondensen från trapphuset byggt tjocka isskorpor på rutan. Men nu ska innanfönstret med klisterremsorna stoppa träet från att ruttna och hålla värmen lite bättre.
Elins läshörna blir ombonad och mysig med golvet täckt av trasmattor och det svaga ljuset från midvinterdagen som smyger in genom gluggen.
Mer folk i fönstren i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
listigare än väntat