En liten tjej som pratade lite med mig innan allt började. Trots utbyte av synpunkter på förtjänsterna med att ha klubba respektive kamera med blixt med sig, presenterade vi oss inte med namn. Men vem gör det i Vilhelmina? Inte många har vi lagt märke till.
Annars var det mest gamla människor i publiken. Vi hade alla samlats i Pingstkyrkan, Vilhelmina, för att möta mannen från Karlskoga; Rolf Söderberg. Han som alla hoppas ska lyfta församlingen.
Ledare för alla kyrkor i Vilhelmina och från hela södra Lappland var här. Högtidligt värre med bl.a. kyrkoherden och skogbon Ronny Thellbro.
Rolf Söderberg.
Kopplingen till Skog är inte så avlägsen. För några årtionden sedan var väl 50% av befolkningen här pingstvänner. David Fahlstedt berättade under mötet att från lilla Skog kom mer än ett dussin pingstpredikanter. Precis såna som Rolf. Och två pingstkapell fanns här – ett i varje by!
Men det var på den tiden. Nu är vi max en handfull kvar. Men vi möttes denna helg på Plassn.
Köket gjorde sitt allra bästa; nu ska de få veta vart de kommit! Förrätt av Västerbottensostpaj med rökt röding-mousse.
Huvudrätten var stilenligt älgstek med kantarellsås och ugnsbakad rotsakslåda.
Efterrätt: hjortronparfait med rullrån.
Alla minglade och pratade. Det finns inte så mycket mer att säga om kvällen faktiskt, utom att pastorsparet invigdes till tjänsten med bön. Köket stod för upplevelsen.
Vi hoppas på andra upplevelser framöver.
De nyanlända verkar gilla den lappländska menyn, men har inte ens börjat lära känna folket här. Men jag tror att det ska gå fint. Ni kan få se dem i Skog vilken dag som helst.
Välkomna till Skog och Mark!
Stanley Almqvist
är lättad
Traditionen startade på den tiden då alla: Elin, jag och alla syskonbarn var singlar. Ingen orkade baka pepparkakor och koka karameller själva. Men tillsammans blev det roligare!
Två granar för smaken
Fyra granar för iden
