Precis som i Skog och Mark är Djupdal en by där vägen slutar. Men här börjar spåren av släkten Grahn i Skog. Därför var bröderna Almqvist där i torsdags för att känna in platsen och träffa de som vet mer.
Grahn-rötter i Djupdal
Våra myrar
På Blaikfjället som ligger väster om byn finns Sveriges största hjortronmyr 30 000 hektar: mängder av fåglar och hjortron. Ett favoritmiljö för Elin. Här står hon och spanar över Lillskällmyren. En liten utflykt en vanlig tisdag.
Släktforskning vid Malgomaj
I början av augusti 2017 guidade Rickard Edman mig och min bror i Malgonäs. Vi har ju gemensamma rötter där. Vi är släkt, kort sagt, fyra generationer bakåt både på mammas och pappas sida.
Här går vi upp från sjön på den gamla stigen till byn.
Vårvinter
”Vårvintern är bästa tiden på året” sägs det ofta i våra trakter. Och visst är det härligt med klarblå himmel över ren vit snö – och solsken som man kan bada i!
(H)Älgjakt
Varje år när älgjakten börjar tänker man förstås på Hälge.
Och tänker man på Hälge så tänker man på Lars Mortimer. Han kommer ju från samma trakt som Elin.
Kolbullen
Kolbullen har blivit Skogs och Marks signaturrätt. Varje sommar hålls Kolbullens dag, där köerna slingrar långa fram till brasan där tre gräddare steker de eftertraktade pannkakorna.
Kolbullens historia börjar i timmerkojan, där var och en fick laga sin egen mat. Timmerhuggarna jobbade hårt och för att orka behövde de så många kalorier de kunde få. Trots namnet är kolbullen ingen bulle utan en tjock pannkaka med fläsk, stekt över öppen eld.
Urskog på fall
En grov granstam i Lillnjakafjäll på allmänningsskogen. Axel Eriksson var den av huggarna som fällde granen.
2 x 60 år
I helgen åkte vi till havet. Skog ligger ju mitt emellan två hav: Det är lika långt till Atlanten som Bottenhavet.
Det här är Bottenviken. Och Elin förstås.
Moturs
Duggregnet strilar och dimman gömmer fjällens toppar. Men lugnet bryts av helikopterns smatter och vrålet från motorcyklar och fyrhjulingar. Renhjorden rusar ner från berget mot rengärdena i Stekenjokk.
Våra renar springer alltid moturs och motsols. Timme efter timme springer de med klickande klövar och djupa bröl från tusen strupar. Bjällrorna klingar sprött över bastonerna.
En klocka som går moturs går bakåt i tiden. Men renarna har alltid gått framåt när de sprungit moturs. Så här springer de bakåt och framåt på samma gång för att framtiden inte ska glömma historien.
Djup dal?
Vi besöker Djupdal för första gången, en by 3 mil från Skog. Namnet till trots ligger Djupdal inte djupt i en dal utan snarare högt uppe på ett berg.