Livet i Skog och Mark
Dagen började på minus femton grader. Frosten i gräset glittrar som stora galna diamanter i solskenet. Starkare än jag någonsin sett förut.
Måste vara en kombination av starkt solsken, ovanligt stora kristaller och svagt vajande gräs?
Här har jag försökt göra en bild av hur det ser ut. Rena filmeffekten: Fortsätt läsa ”Glitter”
Vi lurade hem Carina på en ”sista måltid”. Sen gick vi till kaféet i byn som oväntat hade öppet den kvällen. Fortsätt läsa ”Farväl Carina”
Nathan Grahns dotter Iréne Grahn.
Iréne Grahn från Skog har gått bort efter en kort tids sjukdom. Hon somnade in 19 september.
Iréne Grahn som var dotter till Nathanael Grahn växte upp i det hus som Bo Runa har nu. På senare år bodde hon i Tällberg i Dalarna. Fortsätt läsa ”Iréne Grahn död”
Bäcken har brusat högt av allt regnvatten som rusar mot Malgomaj.
I södra Sverige skulle den förmodligen kallas älv. Men här där vi har riktiga älvar är detta en bäck. Fortsätt läsa ”Vid bäcken”
I höst flyttar fem personer från byn. Det är ungefär 10% av Skogs innevånare.
Carina vid sista flyttlasset (nästan) på väg till Dalarna fredag 18 oktober 2013.
I vår del av landet ses det här med uppgivet jämnmod. Gamlingarna ser det nästan som en naturlag. Allt går långsamt utför; i en allt snabbare takt.
I själva verket är orsaken politiska beslut och kall business. I alla fall enligt mig. Och det är hoppfullt. Det betyder att saken kan ta en annan riktning bara viljan fanns. I tusentals år har det bott folk här, så helt avfolkat lär det aldrig bli.
Lite synpunkter som nästan är politiska – det är inte vanligt på den här bloggen 🙂
Fler bofasta i Skog och Mark!
Stanley Almqvist
fast
Nu har vi haft årets surströmmingsfest i Föreningshuset i Skog.
Mitt i björnjakten förvirrade vi alltså hundarnas vittring med surströmmingsdoft. Kanske till och med björnarna lockas?
Den första björnen skjöts härom dagen på andra sidan Vilhelmina. Men vi super in aromen från årets strömming. Fortsätt läsa ”Årets suring”
Skog och Mark är byarna där alla vägar slutar. Här slutar både allmän väg och enskilda vägar. Ingen åker förbi. Därför är varje rörelse intressant 😉
Det skrapade och bullrade i kurvan ovanför vår gård. Det var vägföreningen som grävde av vägen: Christer med skopan och Mikael övervakar.
Det ska läggas ned nya plaströr så att smältvattnet kan rinna undan nästa vår.
Den gamla trumman av betong hade spruckit sönder av trycket från trafiken under minst ett halvt århundrade. På ett par timmar var det klart.
Bättre vägar till Skog och Mark!
Stanley Almqvist
slår av på takten
När vi närmade oss bron över Skogbäcken stod Klara Risberg (88 år) och fiskade med katten.
– Har ni nån fisk? frågade hon.
– Nej, har du fått nåt?
– Tre stycken, ni kan ta dom, tyckte Klara. Jag har många fler … ska bara ta ur dem.
Kolbullens dag är tradition redan nu andra året. Skogsarbetarnas traditionella snabbmat, kolbullen, drar. Folket i byn mer än fördubblas.
Vädret blev det bästa tänkbara. Utom för de som stod vid elden och gräddade – eller gräddades? Efter stängningen vräkte regnet ned och åskan mullrade över Blaikfjällets oändliga myrmarker.
Fortsätt läsa ”Kolbullens dag 2013”
Idag har vägföreningen för södra Skog röjt diken och jobbat för framkomligheten.