Ingen fjällfisk

Sören Sehlberg och Lena Tellebo kom förbi, på väg till Klimpfjäll. Den här gången kom de förbi två gånger. En trerätters på uppvägen och lunch och paj på nedvägen. Tillsammans med några timmar datorfix betydde det att vi var rätt effektiva.

(Ja, Lena är en Anna Lindh-look alike.)

En stor lax hade de med sig till oss. Den pryder det nya frysskåpet väl. Men fisket i Klimpfjäll blev inte så lyckat. Bara en handfull fiskar fick de med sig hem.

Lenas pappa var också med. Han hade en och annan synpunkt på saker och ting.

Mer fisk i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
en fena på bloggen

I väntan på vad då?

Vi stiger upp hyfsat tidigt och väntar.

Köksgolvet är tömt och bara väntar på alla lådor.

Salsgolvet är ligger tomt och väntar.

Elin väntar nere vid byvägen.

Vid femtiden på kvällen var flyttbussen framme och försökte backa in genom allén. Två trädstammar var farligt nära att stoppa transporten…

…men det gick ända fram. Och precis då började sommarens värsta regnväder.

Äntligen återser vi våra sängar och allt annat som gör att man känner sig hemma. Mike, flyttgubben till höger, fick oss att prata engelska hela kvällen. ”Tunnbröd with smoked ham and pickled vegetables and mayo” till kaffet, typ. (Vad heter tunnbröd på engelska?) Men det smakade i alla fall.

Det blev en del att röja upp. Så här såg det ut både i salen och i köket. Första kvällen lyckades vi göra plats för sängarna och köksbordet, och gångvägar in. Så vi kunde i alla fall äta och sova.
Flytten är klar! Bara en köksstol, ett nattduksbord och en gästsäng har försvunnit på vägen.

(Värre var det med lastbilen från Bring nästa dag. Den kom med frysskåpet, men kom inte igenom allén. Så det lämnades vid brevlådan. Men vi slipper i alla fall vänta längre på det.)

Äntligen i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
andas ut

Bad-feeling

Det enda som fattas i Skog är en sjö, tycker Elin. Elins farmor var ju en vinterbadare som började varje isfri dag med ett dopp! Så dagen efter storbaket stämde vi träff i Rönnäs för ett dopp i Malgomaj. (Hon har inte badat i Skogbäcken på hela sommaren.)

Det är med bad som med bakning; det är kvinnornas intressesfär. Vilket bevisas av denna utsikt från Sånglöfs brygga.

Själv doppade jag bara fötterna i Malgomajs kalla vatten. Det är ungefär som med Vättern, kan jag berätta för alla smålänningar. En förfärligt lång sjö som är ungefär lika djup som Vättern. Och ni vet ju hur varm den blir?

Men fika efter badet värmer kropp och själ. Helen dukade upp bullar, flera sorters kakor, kaffe, te och saft. Allt på en vit duk med spetsar.

När vi ändå var i Rönnäs passade Jörgen och jag på att hälsa på vår kusin Lasse Almroth. Vi har så många kusiner att vi inte har träffat alla än. Lasse är faster Nannys son. Det tredje av pappas tio syskon.
Vi hittade honom inne i snickarboden där han gjorde nya brädor till sitsen i en trädgårdsstol.

Varmare vatten i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
badkruka

 

 

 

Vedugnspizza

Min bror Jörgen, Britthelen och yngsta barnen Sara och Rebecca stannade några dagar. En shoppingdag på Vilhelmina är inte fulländad utan sameslöjden och fika på Stenmans. Numera har Stenmans både gott och billigt fika. Själv nostagifrossade jag i en bägare mjukglass. Bergmans fisk och EG Vilt är också obligatoriska stopp på vägen.

Plötsligt en dag fick tjejerna för sig att tova ull. Det blev lite hjärtan och tvålar. Brodering sedan.

I Skogs bagarstuga gräddar Sara tunnbröd. Vedugnsbakat tunnbröd. Elden som brinner runt kanterna gör hela skillnaden.

Helen Sånglöf Norberg (som också heter Britt-Helen) och Britthelen Almquist var de som drev bakprojektet.

Vi män dök upp när bakningen var klar och ugnen ledig. Vi lovordade och godkände brödets smak och konsistens medan smöret smälte och rann över fingrarna, varefter vi övergick till pizzabakning.

Vedugnspizza är den exklusivaste sorten i Stokholms innerstad. Så också i Skog. Tunnbrödsdegen är kanske inte riktigt rätt för pizza. Men vi orkade inte göra någon extra deg.

Skapa mer i Skog och mark!

Stanley Almqvist
lokal kreatör

Besöksrekord

Under juli fick bloggen 1105 besök. Det är andra rekordmånaden på rad!
Välkommen hit.

Besöken på skogmark.se är nu 22 gånger fler än de som bor i byarna. Vi gläder oss åt alla som besöker vägens ände i Skog och Mark, oavsett om det är med bil eller via nätet!

Sommarmånaderna är normalt färre människor på nätet.

Fler besökare i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
fast här

Hoppet som bär

Hoppet om bär är hoppet som bär. Men i år finns det inte mycket att hämta på ”våra” myrmarker. Men fika kan man ju alltid göra. Och skicka nåt till FaceBook. Eller kanske inte om täckning saknas.

Britthelen och Jörgen gjorde sällskap till Lillskällmyra. Men hjortronen täckte knappt botten i hinken. Vi får svälta i vinter 😉

Det måste bära sig i Skog och Mark!

Elin Almqvist
sökare

Föräldrar och andra gamla grejer

Vi har haft Elins föräldrar här ett tag. Hyfsat väder, inga hjortron, kan man sammanfatta det.

Men en del annat hanns med. Den årliga konserten i Svenska kyrkan i Vilhelmina med Mika och Adam var bra som föräldranöje.

Lennart hugger i: En släpvagn till Second Hand i Vilhelmina lättar på trycket i förrådet. Snart kommer flyttbussen och då blir det problem!

Elin kommer från samma del av landet som surströmmingen. Där äter de den året runt utan hänsyn till premiärer och jippon. Så en lunch begick vi årets surströmmingspremiär.

Själv äter jag bara en måttlig klämma med bara en fisk i. (Ja, rädisor var riktigt gott att ha till.) Mätt äter jag mig på Bergmans gravlax.

Sophanteringen är ett annat projekt. Här är den nya tunnan för brännbart avfall. Extra mycket rök kostar vi på oss på finaldagen 🙂

Lennart granskar anläggningen innan vi får starttillstånd. En gammal brandman är alltid intresserad av rök och eld.

 

Nu hettar det till i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
sopsorterare

 

Loppisbiten

Kolbullarna var självklart dagens stora succé. Kockarna avlöste varandra eftersom ordinarie stekare Mårten var skadad. Men Enar och Kalle kunde också.

Vid hembygdsföreningens bord sålde Stig och jag. Köplusten var starkare än vi räknat med och dagen känns lyckad.

Halva salen med loppisbord. Kaffe och kakor fanns att köpa i baren.

Tre hinkar med smet för kolbullar gick åt. Och en hel massa varmkorv grillades dessutom.

Jag kom också över ett par kolbullar, så jag klarade livhanken.

Vi sålde lite från bakluckan på vår bil så vi gick jämnt upp med det vi köpte 🙂

 

Marknadsplats i Skog och Mark!

Stanley Almqvist
loppisbiten

 

Folkvandring?

Hela veckan har vi varit för oss själva. Men i dag, fredag, kom tre par på besök.
Vi började dagen med sen lunch tillsammans med två slöjdlärare från Stockholm: Elins arbetskamrat Eva med familj.
(Hur kan alla ha så extremt trevliga barn?)

Strax efter anlände Elins föräldrar som ska plocka bär och fördriva några dagar här i lugn och ro.

Och som bonus kommer Marta och Stig-Arne Wesslegård från Sundsvall förbi, på väg till Råstrand.

Elin improviserar ihop en paj till kaffet. Den blev ganska oäcklig, enligt henne själv.

På kvällen samlas vi i Skog och Marks hembygdsförening för att ställa i ordning för lördagens loppis och kolbulledag.
Vi ses i morgon alla köpsugna och loppisfyndare.

Mer folk till Skogs och Marks loppis!

Stanley Almqvist
träffas där