Natans jänten

Rakel Grahn skickade en bild från Skog och mitten av 1900-talet. Personerna upptill från vänster- Irene Grahn, Natanael Grahn Personerna nertill från vänster- Rakel Grahn (gift Stenmark) och Ulla-Maj Grahn.

”Kortet är så fantastisk för sin tid”, berättar Rakel. ”Och vi småtjejer är ju så gulliga här, med baskrarna på huvudet riktigt stiligt uppsatta. En riktig höjdare för posering och foto. Jag minns hur jag jag knäppte knapparna på jackan men konstaterade i samma stund att en eller flera knappar fattades. Jag ordnade i varje fall stilen och drog till jackan och fixade med kjolen så det skulle vara tjusigt. Så kul tillställning … och storasyster  gav väl också lite tips för helheten. En bra bild … Undrar vem fotografen var … Gunnel mån tro?

Natanael Grahns gård låg mitt i byn. På hans mark finns än i dag släkten Grahns hemställe och pingstkapellet i byn.

Härlig motorcykel förresten …

Innan toapapperet

Hur gjorde man innan man hade toapapper? 
Här berättar Uno Viklund föddes i början av 1920-talet och arbetade under sitt liv som hästkusk och skogsarbetare. Han är visserligen från Jokkmokkstrakten. Men de hade nog samma behov och samma metoder som alla andra i Lappland.
Har du egna historier från Skog och Mark? Hör av dig. 

Fortsätt läsa ”Innan toapapperet”

Rövpinne

Berth-Ove Almroth, i byn Rönnäs på andra sidan skogen, berättar: 

Tänk vad som finns dolt i minnet och som kan lockas fram. Här är Anna Andersdotters mustiga berättelse om skit-pinnar. Kanske det var det språket och vanorna som gjorde att han till slut gick på en nit. Gissar att nordlänska dassvanor och skit-pinnar inte fanns med i den uppländska barndomen – upplänningen som for norrut och gifte sig med en kvinna i Vilhelmina.

Fortsätt läsa ”Rövpinne”