Livet i Skog och Mark
Elisabet Väcklén tillbringade en vecka här i Skog. Det var 10 år sen sist.
Många minnen och berättelser gömmer sig i landskapet: ungdomsvänner, bäcken där hennes mormor tvättade, kåtan hennes far byggde där, barndomens somrar, morfar, mormor och midsommarkransar …
En örebroare dök upp på gården. Bilen stannade framför huset och han klev ut med två små bilder i handen.
En liten hyllning till ravinen Mullramle i Djupdal.
Allt som inte sköts om förfaller. Taket har rasat in på sista delen av ladugården.
Min bror Jörgen gillar kroppsarbete och tar gärna i. Så när han hälsade på gav han sig på ladugårdsväggen med kofoten.
Stanley Almqvist i Skog har rötter i Dorotea också. Här är några 1700-talssläktingar på farfars sida.
Kanske någon i Dorotea kan känna igen någon och berätta mer?
I dag hälsade ett barnbarn till Amanda och Jonas Åslund på i Skog. (Amanda Åslunds vantar är fortfarande berömda.) Hon heter Gertrud Widholm och bor i Skåne. Sällskapet kom i en bil med fyra personer för att se Skog.
Gertrud ville återse sin mormors och morfars gård. Det var tretton år sedan sist.
Nej det är ingen sån odling … den här plantan är angelica, Angelica archangelica på latin (kvanne på svenska, faatnoe på sydsamiska).
Elin Almqvists föräldrar kommer till Skog någon vecka varje sommar. Ibland också till jul och nån gång däremellan.
Lennart och Margareta Westlund kör 50 mil upp från Edsbyn. Dom är ju hälsingar.
I helgen hade släkten Grahn från Skog släktträff i USA. Det bor nämligen många Grahnar där och de träffas vart femte år. Tröjornas färg visar vilken gren av familjen de hör till. (Foto: Ariana Lindqvist)
Och precis som förra gången ville de ha en hälsning direkt från Sverige och Skog.
Sommarens Kolbulledag slog rekord i antal serverade kolbullar och fikagäster. Mer än 150 tallrikar gick åt.
Rekordväder fick vi också: sol. 25 grader varmt och inte så mycket mygg heller trots att vi höll till vid bäcken.