Återfall söderut

På värmdö är luften fuktig och varm som på en charterresa. Lyktstolpen står på gården som i Narnia och lovar att föra dig in i nya världar.

Vi har varit en vecka på Södra Sverige. Ett återfall eller en ”reality check” om man vill kalla det så.

Så här i efterhand ser jag att bilderna från Stockholms centrum saknas, där vi bott och där vi gjorde så många ärenden. Mötet i Uppsala som var anledningen till resan saknas helt i min kamera!

Kanske visar det bara att vi, efter 30 år, blivit riktiga stockholmare, på riktigt. Plommonträd och badplatser är intressantare än höghus och restauranger.

Själva stan är så mättad av vardagens gråhet att den inte sticker ut på något sätt. Det tar nog några år att få distans till Stockholm.

 

Lika korta och väderbitna tallar som hemma på gården. Kala klippor som i fjället. Det är välbekanta saker i skärgården, både på öst- och västkusten.

Elin och högstadieläraren Abbe simmar vid en strand inne i stan, men aktar sig för att komma i vägen för båttrafiken.

På andra stranden håller båtklubben fest med musikscen och allt. Stora snabba båtar mullrar förbi och gamla fina träbåtar skrider kontrollerat längs farleden.

Ute på Värmdö finns en gigantisk småbåtshamn, eller marina som det heter på seglar-swenglish.

Är Bullandö marina Sveriges största? Eller Nordens största, eller bara en av de största? Vi är lite osäkra. Det som ryms på bilden är bara en av många grupper av bryggplatser.

Vi bodde hos våra goda vänner Anneli och Christer. Anneli var tonåring när Elin var evangelist i Harmångers pingstförsamling.

Christer kan du prata med på telefon 112 och polisen i Stockholms län. Alltid på helspänn vid datorn som ni ser 😉

Elins kusin, som också heter Elin, är vävare. Det här är hennes vävstolar. Alla vävar är nedklippta så vi får inte se något av det som är på gång. En cool grej hon vävt var en tvådimesionell streckkod som gav webbadressen.

Erik och Elin renoverar sitt stora gamla hus. I det ingår en liten nedlagd Esso-mack som blivit loppis och Elins utställningslokal.

I samma by som Elin bor Hälges skapare Lars Mortimer. Han satt och sålde sina serier vid ett stånd eftersom det var marknadsdag.
Alla jägare vet vem Hälge är.

Svärföräldrarna och den sidan av släkten firar födelsedagar. Kusin Eva sitter vid bordsänden med yngsta barnet. Men hon hade alla fem med.

Och moster var glad fast hon fyllt sextio.

Morbror var lika allvarlig som vanligt. Varg och björn är ett ständigt närvarande hot mot planeten. Jo, han mötte nyss en björn på nära håll. Och man får förstå att en fårfarmare vill slakta sina djur själv.

Om du ringer 112 i Malmö svarar kanske polismannen till vänster i bild. Och det är Elsie i mitten som vi alla hälsar på.

I Uppsala träffar vi Amandus Väcklén, hemma hos min syster. Foto: Taya Väcklén

Stanleys syster Elisabet.

Alf Väcklén som plogat alla vägar, även i Skog. I Uppsala slipper han skotta snö.

Josef och Taya dök upp när palten var kokt. Foto: Taya Väcklén

Jo, jag var också där 🙂 Foto: Taya Väcklén

När jag har lärt mig hur automatskärpan i min nya kamera fungerar kan ni få bättre idolbilder av syrrans paltar. Nu var jag mer intresserad av att äta, än att fotografera den.

Efter en hel vecka söderut var det skönt att få komma hem till lugnet, regnet och mörkret. Svårt att förklara. Det bara känns så.

Fler resor till Skog och Mark!

Stanley Almqvist
hemma i Skog